Åh, så intressant om löpsteknik!

Svenska forskare (naturligtvis) är igång med att se vilket sätt som är det mest ekonomiska sättet att löpa. I Östersund där Sverige har sin forskningsbas på idrott föregår analyser av hur du springer effektivast, mest skonsamt på snabba tider. Detta blev rapporterat om igår i TV-programmet Vetenskapens värld.

Så varför springer (sprang) Anders Gärderud så snabbt & effektivt? Och varför hade Marius Bakken inte en perfektionerad teknik? Och varför springer jag själv på mig besvär i hälsenan som vuxit till dubbel storlek?

Allt är nämligen inte bara riktig intensitet på intervaller och att träffa riktig pulszon på träning. Kom ihåg att jag sa det nu! Rådet i TV-programmet som i och för sig knappast är någon nyhet säger att en bra löpteknik som också förebygger skador är lätt framåtlutad i stilen med höften lätt tippad framåt. Tiden foten har kontakt med marken är kortast möjlig. Alltså, så rullar man inte på foten som det blev rekommenderat att springa på 80- och 90-talet.

Undrar hur många som fick benhinneinflammation av det?

Nu är det ju inte bara att börja att springa på det sättet, utan det kräver ju några anatomiska grundförutsättningar.

Ska jag dock komma med BARA 1 tips för en enkel amatör, så blir det:

Spring  minst 1 pass varje vecka i uppförsbacke som teknikträning.
Då provoceras du att använda foten i en hög position på ett sätt som belastar kroppen lite.
Anpassning till löpning i uppförsbacke bör dock föregå gradvis, då belastningen på vader och hälsena är stor.

Så, mot ett nytt skadefritt löpsår!