här delar jag tankar, förmedlar nyheter och ger dig tips, råd och inblick i min jobb som personlig tränare

måndag 13 oktober 2014

Dags att vi som jobbar i branschen säger ifrån?

Hur intressant är detta egentligen? 
Tog en paus från studier, och kände för att leverera en ordentlig spark i riktning fitnessbranschen och alla instragrampostande träningsfolk som bara jagar kropp, kropp, kropp, definition, definition och går omkring med ord som ripped, ripped, ripped i sina huvud till evig tid.

Igår lästa jag denna fina text. Tänkte jag skulle hänga mig på. Trenden som pågått en stund på sociala medier är ju att folk som menar de tränar bra helst ska posta bilder av kropp i en fräsch outfit med en spänd biceps, tighta magmuskler, eller med rumpan vänd mot kameran. Gärna ohälsosamt solariebruna också. Och nej, det är inte bara unga och osäkra tonåringar som gör detta heller. Småbarnsmammor och pappor i mitten av 30-åren hänger sig också på. I alla fall när jag ser på de jag följer på Instagram och Facebook. Många jobbar själv i branschen. Vilka ideal vill vi sända ut? Att en ''flott'' kropp som är definerad är viktigast, eller att vi ska vara glada för att vi har en kropp. En kropp som fungerar, som reparerar sig som den ska, orkar ta trapporna, som klarar milen på under 50 minuter, eller kan göra 20 push-ups, eller har 2 axelleder som kan göra alla rörelser de ska kunna göra?

En kropp som hämtar sig in efter fysisk och psykisk sjukdom (till och med bakfylla!), eller som kan tappas på en halvliter blod för att ge något till andra, och sedan återhämta sig efter det? Vilka prestationer klarade din kropp av i helgen, eller stod du bara och speglade dig och tänkte:
- Herregud, så flott jag är!

Förebilderna för många är fitnessutövare med låg fettprocent, som kletar in sig i brunkräm (eller vad det nu är?) och där de kvinnliga utövarna nästan samtliga har silikon inplanterat i brösten. Varför? För att det ser bättre ut när man ska tävla i kropp. Jaså? Jag trodde det handlade om att TRÄNA sig till en estetisk kropp? Madness! Speciellt när de vill bli respekterade som toppidrottsutövare.

Personligen tror jag 16-åringen och samhället har bättre av att ha en kropp som presterar och fungerar, inte bara ser ut! Som känner på glädjen av fysisk aktivitet och får det att bli en naturlig del av vardagen. Där bör branschen göra ett jobb! Speciellt när många 16-åringar idag inte längre springer 3 kilometer på under 15 minuter och går ut skolan med prolaps och en osund livsstil till ett stillasittande kontorjobb.

Martin Norum skrev följande idag (naturligtvis på sitt instagram-konto):

Hvordan lykkes på instagram! Steg 1: Skriv en motivasjonstekst - evnt en tekst som ikke har noen sammenheng med bildet du legger ut. Steg 2: Ta bilde av rumpa, absa, puppene og/eller sprik med bena, og sørg for best lys. Steg 3: Motta store mengder likes Steg 4: Gjenta og aldri stopp! Ta bilde fra nye vinkler som neste gang viser kroppsdelen i enda mer ufine og minst mulig bortgjemte posisjoner mens du later som du egentlig skulle komme med et budskap. 

Väl formulerat Martin!