här delar jag tankar, förmedlar nyheter och ger dig tips, råd och inblick i min jobb som personlig tränare

måndag 27 maj 2013

En ny start....

Du såg kanske programmet på TV Norge? Kraftigt överviktiga män och kvinnor som följdes upp genom ett helt år medan kilona rasade av (på de flesta) och de tillägnade sig både bättre livskvalite och i några tilfällen räddade livet på sig själv.

Rörande ibland, vacker, sorgligt och med många solskenshistorier och hopp om ett nytt och bättre liv. På programmets Facebooksida hittar du mer smått och gott om du är nyfiken.

Jag tänkte med detta inlägg avslöja det du kanske inte fick se på TV. Goda källor avslöjade nämligen att samtliga deltagare i programmet inte bara hade Kari Jaquesson som sin mentor. Hon är programledare och har varit programmets ansikte utåt. Och för all del, hon sitter på bra kunskap och säger väldigt mycket bra i programmet. Men låt mig synliggöra några andra viktiga hjälpare dessa tappra hjältar haft i kampen mot sina kilon.

Personliga tränare på olika Elixia-center, runt om i landet. Vi mötte några, men fick inte inblick i omfånget av antal timmar de lagt på träning med PT. 2-3 gånger/vecka har de flesta deltagarna använt PT. Genom hela året de deltog. Elixia har lugnt sagt sponsrat programmet med många norska kronor på personlig träning. Att min arbetsgivare (Elixia) sedan varit så passiva med att synliggöra detta och marknadsföra den insats deras personliga tränare gjort kan man ju fundera över......

NIMI på Ringerike har också gjort en betydlig insats då alla deltagare i programmet fått ett uppehåll där under året som gått (där vi följde dem på TV).

Viktigheten av att ha dessa hjälparna för att förändra vanor och mönster kan inte lyftas fram nog!
Att få möta en personlig tränare 2 gånger (ibland 3), som motiverar, tränar och inspirerar ger otrolig hjälp, och gör det svårt att falla ifrån. På NIMI Ringerike sitter man också på ovärdelig kunskap för att motarbeta sjuklig övervikt.

Nu hoppas man ju bara dessa invidider som deltagit är stolta och sträcker på sig för det de uppnått hittills. Samtidigt måste de nu inse allvaret och det essentiella av att ''keep up the good work''. Annars går det dessvärre bara en väg....



tisdag 21 maj 2013

Grunderna för att lyckas

Hej igen.

Pingsthelgen bjöd på sol, och du undrar kanske hur du ska finna ''formen'' till sommaren.
Låt mig ge dig en generell guide till hur du bör gå till väga. Just det, en generell guide, allt är generellt, och träning är ALLTID individuell och spesifik. Så därför är detta ingen plan hur du, du eller 25 000 andra människor bör träna. Inte är det dieten du bör följa, styrkeövningarna du ska ta, stretchingen du behöver, eller intervallerna du ska ta dig ut på. Utan hellre några regler för att lyckas med just ditt mål. Låt oss lägga grunden. Quick fixes går bort!

1. Vad är ditt mål? Kom här ihåg att ett mål ska vara konkret, mätbart och tidsbestämt. Mitt mål är f.ex att springa halvmaraton i september på under 1 timme och 30 minuter. Konkret- mätbart- tidsbestämt. (CHECK). Att målet sedan bör vara positivt formulerat är också något jag tar med. Realismen i det hela bör också vara på plats. Sätt igång, målträning. Vad är ditt mål? Är det konkret- mätbart- tidsbestämt? Om inte. Börja om från start igen!

b) Kanske ska du ta några tester för att de var du är vid uppstart? Kanske har du delmål?

2. Gör en plan. Följ den. Här kan det okså vara fint att sprida ordet om vad du önskar uppnå. Du har säkert några resurspersoner i din omgivning, som stöttar och inspirerar dig. Om inte, snylta på någon som inspirerer och tar dig ett steg videre. Planen din bör också vara förankrad i verkligheten. Kan du bara träna 2 gånger i veckan, så planlägger du för det, inte 4 gånger. Svårt att göra en plan? Ta hjälp av någon kunskapsrik, eller kanske en som har mitt yrke?

3. Följ planen!!! Kan inte sägas nog. Förlorare som misslyckas följer inte planen. Vinnare bestämmer sig och fullförer. Var en vinnare. Och var stolt för att du lyckas med att ta små steg av gången mot ditt STORA, UNDERBARA mål.

4. Skriv ner vad du äter. Ja, vill du verkligen optimalisera din träning så är kosten viktig. Oavsett om det gäller att gå ner, eller att prestera i en tävling. Är detta svårt? Ja, det är svårt. Vad ska man äta. Ta hjälp!

5. När det är tungt. För ibland blir det tungt att motivera sig. Jobba på det mentala planet. Var på plats i målet. Vad ser, känner, hör du när du nått ditt mål? Otaliga gånger har jag sett mig själv staka i mål i Mora på det underbart vackra upploppet, medan jag hör speakern säga mitt namn. Träna tillsammans med någon, ett lag, en PT?  Har du avtalat träning kommer du dig garanterat dit, eller hur?


Till slut, finn inspiration där du hittar den. Jag hittar min i Karin Boyes dikt eller i bilden på toppen:

I rörelse

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.






måndag 20 maj 2013

Sommaren knackar på dörren....

Och många vill få bort fettet runt magen, komma i bikiniform, bli mer definert och solbrun. Är du en av dem? Jag ska komma tillbaka till ämnet i morgon. Jag ska först kommentera en bra och nyttig artikel från helgens Dagens Næringsliv.

Överskriften lyser så här mot oss:


- Folk er for opptatt av trening, for lite av form

Så vad är ''form''? 

Jag skulle vilja säga, kan du inte träna riktigt så bör du fråga någon som kan lägga upp din träning.

I artikeln nämner ''finansmannen'' som blir intervjuad att han alltid tränar med tuff intensitet till blodsmak. Kombinerat med stress, tuff arbetsvardag och ivrigt tävlande i motionskonkurranser har det fremprovocerat hjärtproblemer för just honom. Är man sedan 57 år så säger det egentligen sig själv. här borde flera ''supermotionärer'' gå i sig själv. Kanske till och med be om hjälp och råd med en bra, förnuftig och systematisk plan med träningen. Ödmjukhet är ordet jag väljer att använda. Totalbelastning och överskott andra ord. Hoppas artikeln kan få en och annan överpulsdoserande motionär til att tänka. Vi får se?

  Personligt rekord på väg till och från jobb varje dag på racercykeln är kanske inte så smart i trots allt?

 

 

torsdag 9 maj 2013

Aspartam- vad är det?

Igår gick det en epidemi av Facebook-poster om aspartam.
Så nu sitter många här, förvirrade, för det är ju inte lätt. Är det cancerframkallande? Kan jag inta det som diabetiker? Varför står det ''innehåller en fenyalaninkälla'' (svårt ord!) på förpackningen?

När man söker fakta, gäller det alltid att se vad forskningen kommit fram till. Nåt annat blir bara spekulationer. Aspartam är i alla fall ett konstgjort sötningsmedel som togs fram mitt på 60-talet. Det vet vi! Garanterat!

Livsmedelsverket i Sverige sammanfattar här jättebra vad aspartam verkligen är. Läs texten så ser du att aspartam egentligen består av flera viktiga byggstenar (aminosyror- protein) i vårt vanliga kosthåll.
Att det sedan smakar illa är ju en annan femma. Och att många läskedrycker som innehåller är fulla av syra som skadar tänderna är en annan. Så har vi den eviga debatten om att lightläsk triggar sötsuget. 

Varför ta en chans? Drick vatten är mitt råd. Staden är ju full av det!


måndag 6 maj 2013

Vill du ner i vikt fram mot sommaren?

Då bör du läsa den här texten.

Annars så kan du ju också lyssna på vad Jamie Oliver har att säga om nästa generation.


söndag 5 maj 2013

Har det hänt nåt med spontanidrotten?

I framtiden kanske jag hellre jobbar med med att missionera det glada träningsbudskapet på ett större plan, vem vet? Därför tänkte jag idag skriva några rader om den negativa trend jag tyckt mig se sista tiden när jag besökt gräsmattor, fotbollsplaner och parker i och runtomkring Oslo.

I eftermiddag under vackert skinande sol, så lånade jag hörnet på den lokala fotbollsplanen i min stadsdel i Grorudalen. Töj och böj var mitt fokus innan jag joggade iväg på en lugn runda. Mina tankar är två efter dagens och tidigare observationer.

1. Varför var inte konstgräsplanen överbefolkad med ivriga barn och unga som sparkade en boll mellan sig? (vuxna borde också leka mer, och får också lov!)

2. Varför var de få barnen på fotbollsplanen av utländskt ursprung?

När jag själv var barn och året var cirka 1985 så spelade vi fotboll och tennis (inspirerad av det svenska tennisundret) dagarna i ända. På vår grannes sluttande gräsmatta gjorde vi egna mål, klippte gräset och spelade många matcher först till 10, där vi bytte sida efter 5 mål, så man undslapp att spela i uppförsbacke hela matchen. Vintertid spelade vi landhockey på ett hemmasnickrat mål under gatubelysningens bleka ljus. Vi gick eller cyklade överallt.  Inte hade vi alltid den bästa utrustningen till våra aktiviteter heller. Men brydde vi oss om det?  Samtidigt var Korpen svenska motionsförbundet väldigt aktiva på min hemort, nåt jag inte ser i samma utsträckning idag. Eller tar jag fel? Men, låt oss återgå till mina två frågor:

När vi skriver 2013 så tycker jag mig se att spontanidrotten är på vikande front. Løkker (som det heter i Oslo) gapar tomma. Kraven på utrustningen och organiseringen är för stor. Vuxna är för lata för att engagera sig i barns aktiviteter, och stöper ju då fort sina barn i samma form. Allt skal organiseras och struktureras, det ska vara allvar och tävling i det mesta. Var är vi på väg?

Min andra fråga är mest baserad på en känsla jag har. Är spontanidrott mer utbrett bland barn av utländskt härkomst? Är det en social fråga? Rika barn sitter hellre framför Ipaden, eller ser Premier League-match med föräldrar iförda nyaste United-kitet? Eller tar jag helt fel?

Var är vi på väg? Hit tror jag, vad tror du?