här delar jag tankar, förmedlar nyheter och ger dig tips, råd och inblick i min jobb som personlig tränare

lördag 19 januari 2013

Varför sitter vi lata människor så mycket?

Under en resa bland illaluktande medresenärer (nej, det luktar inte alltid wunderbaum där) på linje 5:s t-banelinje reflekterade jag över varför man på liv och död måste sitta på t-banan, bilen, bussen och spårvagnen trångt och varmt. Sedan går ju de flesta pendlarna till ett jobb där man troligtvis sitter hela dagarna (och tar pauserna sina sittande framför datorn och Facebook?). För att sedan gå (nej!) hem och sätta sig och äta middag och sjunka ner i soffan några timmar.

Är den enda aktiviteten man har då när man tar några snabba (nåja) steg mot sittplatsen på tunnelbanan varje morgon och eftermiddag? Jag tycker ibland att jag sitter mycket, og då har jag ändå ett arbete där jag är uppe och går och står hela tiden. Jag är ganska så säker på att vi kan peka ut det framtida samhällets fiende nummer 1 här. STILLASITTANDET. (Där blev Sverigedemokraterna överraskade! De trodde ju det var något helt annat).

Så, ska vi se på riskerna med att sitta stilla?

Datorarbete innebär vanligtvis ett långvarigt stillasittande och brist på nödvändig kroppslig aktivitet. Av ett åttatimmars arbetspass sitter många sex-sju timmar, varav de flesta av dem vid datorn. I många datorintensiva yrken finns få andra arbetsuppgifter som bryter detta långvariga stillasittande.
Långvarigt kroppslig inaktivitet såsom vid ett stillasittande liv kan av flera skäl i längden medföra olika problem med hälsan och välbefinnandet. Man kan dela upp dessa i huvudsakligen tre grupper:
  1. Effekter på rörelseorganen
    svaga muskler, skört skelett, dålig rörlighet, koordination och balans
  2. Effekter på ämnesomsättningen och hjärtkärlsystemet
    övervikt, diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, hjärtkärlsjukdomar
  3. Övriga effekter
    förstoppning/tarmfickor, cancer, bristande välbefinnande, ökad stresskänslighet
Många av effekterna av långvarig kroppslig inaktivitet tillhör de så kallade folksjukdomarna, det vill säga de är vanliga i stora delar av befolkningen, till exempel besvär från rörelseorganen, övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och cancer. De senare är också av medicinskt allvarlig art. Andelen i befolkningen med sådana sjukdomar har ökat under de senaste åren.
Många av hälsoproblemen av kroppslig inaktivitet kan förstärkas av samtidig långvarig stress. Stress ökar risken för till exempel hjärtkärlsjukdomar, diabetes, värk och smärta.
Tecknen på ohälsa kan förväntas dyka upp senare i livet efter mångårigt stillasittande. Alla drabbas inte, som tur är. Det är omöjligt att peka ut vem som kommer att drabbas och av vad. Besvär från till exempel rygg , nacke och skuldror kan däremot komma betydligt snabbare. Ibland redan efter några veckor/månader om även andra ogynnsamma förhållanden råder, till exempel olämpliga arbetsställningar till följd av illa anpassade möbler.
Andra förhållanden kan också öka eller minska risken. Rökning till exempel, ökar risken för skeletturkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Olämpliga kostvanor kan ytterligare öka risken för övervikt, förhöjda blodfetter och diabetes. Fysisk aktivitet, till exempel motionspass på arbetet eller under fritiden, kan å andra sidan minska risken för de flesta ovanstående ohälsofenomen och öka individens stresstålighet och välbefinnande.
Datoranvändningen startar i unga år. Många barn och ungdomar tillbringar många av dygnets timmar sittande i skolan och hemma framför dator eller TV. Många har ställt sig frågan om sådan långvarig inaktivitet under uppväxtåren är av särskilt stor risk för senare ohälsa. Det finns ännu inga säkra svar på den frågan. Frågan är om det är klokt att vänta på svaret eller om man behöver vidta åtgärder redan nu.
Det finns ännu idag inga studier som direkt kopplar datorarbete i sig till den ohälsa som beskrivs i detta kapitel. Men man bör kunna tillämpa allmänna kunskaper om sambandet mellan kroppslig inaktivitet och förhöjda risker för ohälsa. Riskerna kan emellertid förebyggas genom kroppslig 
aktivitet på arbetet och under fritiden.

Det ser inte så ljust ut nej. Och staten svarar med att dra in på skolgymnastiken (som ju bevisligen främjar inlärningen i skolan). Vad mer ska vi säga? Vad tänker du? Vilka medvetna val tar du?

Leker ditt barn och får utlopp för fantasin eller sitter de mest framför TV och dator redan i ung ålder?
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar