Dagbladet skriver om kroppen din. Tror du på allt du läser?

Hej.

Idag skriver Dagbladet om hur du slipper dina smärtor, utan piller. En bra och lovande överskrift. Piller är som du vet ingen långsiktig lösning mot migrän och andra smärttillstånd som man omtalar i sitt torsdagsmagasin. Den långsiktiga och variga lösningen är ju riktig fysisk aktivitet. Rätta på felställningar på kroppen. Men det nämner inte bekväma Dagbladetjournalister. Nej, man listar upp massa behandlingsformer som ju heller inte är någon långsiktig lösning. Låt mig utdjupa....

Har genom åren haft många kunder med nacke-axlar smärtor, migränbesvär, inflammerade senor i armar, och varken Voltaren eller kiropraktor var tredje vecka är ju någon botande kur.
Läkarna skriver ut Voltaren så ivrigt att man kan tro att alla Oslos legesenter är sponsrade av dom. Patienterna knaprar både 2 och 3 kurer utan nämnvärda resultat. Jag ska inte kalla en hel läkarkår ovetande, men ibland undrar man. Är det i tid eller kunskap det brister? Så hänvisa till riktig instans då!

Sedan har vi uttrycket ''jag går till kiropraktor'n var tredje vecka och ''knäcker upp''. Allergisk mot de orden. Vad är det du knäcker upp? Felställningar på ditt skelett kanske? Hm... Varför har dom uppstått.
Jag går själv till olika behandlare en gång ibland, men, stort MEN. När de börjar ''sälja in'' nya skavanker hela tiden säger jag hej då. Behandlare kan göra otroligt mycket bra (jag kan lista upp många duktiga naprapater, kiropraktorer och fysioterapeuter), men sen måste man jobba med orsaken till skadan. Det ska en duktig behandlare informera om.

Vad ska du då göra hos fysion, naprapaten och ovan nämnda behandlare?
Jo, ställ krav.
- Vad gör Voltarenkuren på lång sikt? Är vi skapade för kemiska piller eller salvor? Är det verkligen den långsiktiga lösmingen.
- Hur tål min kropp den belastningen?
- Borde jag byta jobb?
- Kan träning vara nåt för mig...... (kommer ni ihåg inlägget om att det är in att vara fet?)?
- Vilka träningsformer är bra respektive dåliga för mig?
Kan inte din behandlare svara bör du söka svar andra platser.

Hm..... tänk på saken.

Min träning inför vintern

För cirka två år sen skrev jag detta inlägget på bloggen.

Min utvärdering av träningen och resultaten hade jag en allt för nonchalant inställning till den gången.
Så vi försöker igen. Trots att det föll snö i Oslo idag, är detta min plan fram till snön faller, om cirka 6 veckor. Mitt mål för vintern är Birken (hade varit tufft med märke!)- via Stafettvasan och ett annat seedningslopp (eller kanske 2 som jag inte har bestämt ännu).

Så här ser en skidåkare ut, nyss inkommen från -17 grader Celsius.

Följ med!
Denna gången ska jag evaluera min träning på veckobasis (skriva små kommentarer under varje vecka).
Ja, kalla detta gärna min träningsdagbok. Det är guld värt att föra en sådan logg!
Min utgångspunkt är på nytt att jag hämmas av skada. Vaden min ska behandlas av naprapat, och löpträning är därför helt frånvarande minst de 2 första veckorna. Det kan också kullkasta mina planer nedanför, då rehabilitering kan bli en stor del av mitt träningsupplägg. Om allt klaffar (och jag inte jobbar för mycket) så hoppas jag dock att det som jag skrivit ner nedanför ska vara genomförbart.

Vecka 1 (start måndag 15/10):

Mån: Rörlighetsträning (35 min)- genomfört
Tis: Test och inkörning av ny grupptimme, YT max til skisesongen (kondisjon+styrka). Genomfört
Ons: Maxstyrka överkropp - 3-5 reps- Pull-ups 103 kg inklusive kroppsvikt- Stående roing 65 kg- Push-ups med klapp (5 stk, med bein på step)- Dips 103 kg inlusive kroppsvikt- Skidrag (33,75 kg)- Omvendte flies 14 kg(4 set)
Torsdag: Rörlighetsträning (35 min), blev också 45 minuter rolig kondisjonstrening.
Lördag: Rolig gjennomkjøring YT MAX
Söndag: Økt 1: Rolig skogstur 2-4 timer. Økt 2: Maxstyrka ben: 3-5 reps. Benpress- Rak marklyft- Utfall- Leg extension- Lår curl (4 set)
Bevegelighet (20 min)+ rehabøvelser fra naprapat (Styrke tibialis anterior- bevegelighet legg- minium 2 minutter)



Vecka 2:

Onsdag: Intervall (40 min), stakning/romaskin. 600 m stakning- 500 rodd- 2 min lugn cykel x 4 stk.
Tis: Maxstyrka överkropp
Fredag: Intervall (40 min) cykeltimme, og Yoga
Lördag: Skogstur 2-4 timer
Torsdag: Maxstyrka ben+ bevegelighetstrening
Søndag: stavgångsintervaller + rörlighet


Vecka 3:

Mån: rörlighetsträning (35 min)
Tisdag: Intervall+styrke överkropp- stakning+cykelintervaller
Onsdag: Maxstyrka ben
Fredag: Maxstyrka ben+ rörlighet höft (skadeproblem)
Söndag: Intervall 90 min och styrke/rörlighet 45 min

Vecka 4:

Mån: Intervall 60 min. Cykeltimme, eller elipse/rodd/löpande
Tisdag: Maxstyrka överkropp
Onsdag SJUK
Tors: Maxstyrka ben
Lördag: VILA
Söndag: VILA

Vecka 5:

Mån: Maxstyrka överkropp
Tis: Stakning 3 x 2 km intervall/ rörlighetsträning
Torsdag: Maxstyrka ben
Fredag: Långköring 2 timmar.
Lördag: Rörlighetsträning
Söndag: Lugn skogstur, med fartlek (2-4 timmar) och styrka helkropp (3-5 reps)

Vecka 6:

Mån: Lätt löpning 30 min

Tis: intervall 45-15 x 10 stk. + YT max timme (mer deltagare än vanligt)
Onsdag: Maxstyrka överkropp (rygg)+ löpning stakning 8 kilometer
Fredag: Styrka ben+ rörlighet
Söndag: Lugn långköring- gående + styrka helkropp.
En DÅLIG vecka

Tillkommer till detta gör en kondistimme varje måndag på 30 minuter där jag är delvis aktiv och en grupptimme på tisdagar på 60 min (YT max). Att simning och yoga förekommer i planen beror på ett önskemål om förbättrad rörlighet och att jag måste hålla mina simkunskaper igång under vintern. Dessutom är den variationen bara nyttig för mig efter flera år med annan, delvis ensidig träning. Tror faktisk på väsentliga teknikförbättringar tack vare den träningen som jag kan överföra till skidåkning när snön till slut ligger vit i spåret. Angående intensitetet på intervallpassen så lyssnar jag mest på kroppen där (låter oftast pulsklockan ligga hemma), men denna är ett fint hjälpmedel jag alltid har i bakhuvudet. Ut från detta ser ni att dom kortaste intervallpassen rör sig i sone 5, de lite längre i sone 4 (3). På dom långa passen ligger jag i sone 1-2, men lägger ibland in korta ''drag''/fartlekmoment på dom passen också. Men hur som helst, känns kroppen ut som att den inte fixar intervall en dag så lyssnar jag och sparar kvalitetspasset till en annan dag.

Personlig träning Langrennsgruppe

skigruppe

Vil du bli med å utvikle dine skiferdigheter?

No shit, Sherlock!

En del forskning brukar beskrivas som banbrytande. Denna forskningen är föga banbrytande.
Mina frågor är:
- Hur tänker LCHF- klubben nu då?
Argument som: Jag äter inte bröd och/eller frukt hänger i en tunn, tunn tråd vill jag säga.
Och varför äter kvinnor bättre än män?
Och bör socker förbjudas bara för att fler och fler inte klarar att kontrollera sitt intag. Själv har jag inte socker hemma i skåpet. Ser inte helt vad jag ska använda det till.

14 år har man i studien följ personerna som ingår i projektet. Det är lång tid.
Forskning bör respekteras med en kritisk infallsvinkel. Det kvällspressen skriver bör egentligen bara avfärdas.

Sant eller falskt?

Ska idag försöka mig på att döda några myter och bekräfta några sanningar. Följ med.

Nr 1: Kreatin är doping!

Fel! Kreatin är en organisk syra hos ryggradsdjur som hjälper oss förse muskulaturen med energi. Kött och källor med riktiga aminosyror är källor till kreatinpåfyllning. Tillskott av kreatin kan också tas, läs grundigt om det här om du undrar om du har nytta av det och om du är en person som responderar på det.

Nr 2: Konditionsträning  med lång varighet och låg intensitet är bäst vid viktnedgång.

Fel! Vägen till Rom kan gå många vägar, men nu snackar vi om vad som är bäst. Hör så ofta om medlemmar på gymmen som frågar efter programmet ''fat burn'' på löpbandet (gåbandet i detta tillfället). Ett program med låg intensitet över 60 minuter. Egentligen är det lite sant, då fett används som största energikälla vid låg intensitet. Men hur många kalorier använder du, och vad gör det med viloförbränningen?

Nr 3: Jag har ont i mina knän, därför kan jag inte träna styrke på benen.

Mitt generella råd här, blir FEL! Har du problem med knän, så är det i de flesta fall väldigt positivt och träna muskulatur som stabiliserar leden. Litar du inte på mina ord, så kolla med en fysio eller ortoped.

Nr 4: Mjölk/mejeriprodukter och vanlig mat täcker mitt proteinbehov.

Bra protein, fast saknar kanske äggen?

SANT! Forskning visar att ytterst få individer har ett så stort proteinbehov som man skulle kunna tro när man ser killar från 16- 30 år gå och skaka sin shake efter träning. Så enkelt sagt, drick mjölk istället, spara pengarna. Denna fina bloggen förklarar det mer utdjupande.

Tid är inte nåt man har- tid är nåt man tar

Ordet tidsklämman dyker ofta upp när man ska sortera sin vardag. Och i mitt yrke ofta i förbindelse med att man ska träna mot ett mål. Ofta upplever jag att prioriteringarna är felaktiga i förhållande till det man önskar öppnå. Därav min rubrik.
Exempel:
- Vill man springa ett halvmaraton måste man sätta av tid till långa löppass.
- Vill man gå ner X antall kilo, måste man kanske nollställa sig, vara villig att skriva ner vad man äter, prioritera måltiderna framför att inte hinna äta frukost, eller äta snabbmat gående på trottoaren. Prioritera sig själv och sin sömn, träning och framgång mot målet.
- Vill förbättra sina nacke- axlarproblem så måste man vara villig att själv lägga ner en insats för att få det till.

Jag har varken barn eller familj så denna texten kan kanske upplevas som att kasta sten i glashus.
Men om man VERKLIGEN vill nånting, så involverar man ju de som betyder nånting i processen och får de att bidra positivt mot et u önskar uppnå. Vi människor lever väl i första hand för vår egen skull, inte för nån annan? Sedan har vi ju också vår mästringskänsla som också är en bov i dramat. Det vi behärskar gör vi hellre än det vi tycker är svårt. Men för ögonblicket kan det få ligga. Idag handlar det om tid.

Norska Helsedirektoratet skriver följande om fysisk aktivitet:
Helsedirektoratets anbefaling til voksne og eldre er å være i aktivitet minst 30 minutter hver dag. Barn bør få dobbel dose, minst 60 minutter. 

Hur många tror du når det målet?
Hur aktiva tror du barn med inaktiva föräldrar blir?
Om jag berättar att 1 av 5 av oss vuxna når upp til rekommendationerna så förstår du vad jag menar.
En vecka har 24 x 7 timmer= 168 timmar.
Så när du säger att du inte har tid att träna så är det nåt fel. Du behöver ju bara vara aktiv 0,5 x 7= 3,5 timme av 168 på en vecka.

Kan vi en gång för alla stryka ordet ''tidsklämma'' från vårt vokabulär?
Förlorare säger att dom ska försöka, vinnare följer en plan och genomför, och går stärkta ur framgången.
 

Fotens historia och hur vi använder våra fötter idag

För ungefär 2,5-1,6 miljoner år sedan dök den första människan upp. Tror du då den människan bar ett par joggingskor från Nike på sina perfekta och välskapade fötter? Något av det jag skriver här är antagningar, och nästan gissningar och jag är absolut inte någon lärd biolog, bara en personlig tränare som vill få dig att tänka.

En teori om evolutionen indikerar dock att människan var simmare från början. För att sedan bli en mer upprätt version som närmade sig dagens människa. När savannerna öppnade sig jagade vi antiloper, och andra explosiva djur till döds. I grupp och kanske någon gång ensamma också. Vår uthållighet och tålamod gjorde detta möjligt. Kanske vår smartness också? I boken (bibeln?) Born to run läggs denna teorin också fram. Människan som är otroligt uthållig bland annat för att vi som enda djur avger värme genom svettning. En hund eller antilop som svettas genom munnen påverkas kraftigare av värmen på en het savann än vi gör och därför var sådan jakt möjlig. Och då använda vi vår bara fot. I högsta grad.

Nåja, vi går vidare.....
Joggingskons vara eller inte vara är en debatt jag har lust att lyfta fram. Joggingskon i modern tappning har cirka 40 års levnadstid, och producerades första gången i ett garage i Oregon med ett våffeljärn. Joggingvågen uppstod i USA och folk motionerade med den nya träningsformen ''jogging''. Tidigare hade vi sprungit (inte joggat) i lätta tygskor, eller som Bikila barfota när han vann maratonloppet under OS 1960. Roger Bannister bröt också fyraminuters gränsen på drömmilen iförd tunna läderskor. Det tjeckiska löpsfenomenet Emil Zatopek hade inte heller några ''trainers'' på fötterna. Att sedan världens bästa friidrottare idag springer i en spikförsedd sko som mer är som en socka säger också en del. Intressant forskning visar ju sista åren att dyra skor är med och framprovocerar mer skador. Och skobranschens svar är att ge dig ännu en ny sko som än mer packar in foten i en skena. Jag vill börja i andra änden........varför inte ta av dig skorna och träna upp musklerna i foten? Till skobranschen: Pronering är inte farligt- det är naturligt!

Nåja, nu säger jag heller inte att alla människor har gott av att springa barfota. Har du en BMI som är lite för hög och vet du heller inte hur du använder foten till löpning, så kanske du ska börja väldig, väldigt försiktigt. Det är bara att kolla på Oslo maraton, där Oslo stad gick tom på ambulanser för två år sedan, eller att studera löptekniken under samma lopp. Eller lyssna på ljuden från löpbanden vid ett genomsnittligt gym i dagens samhälle. Tunga elefanter som galopperar fram- tro mig! Har du inte förmågan att springa, låt bli!

Vår fot har ju idag vant sig vid att packas in i en sko sedan 2 års ålder. Det är ju bara små, små barnfötter som uppmanas att gå barfota idag. Jag kommer ihåg från min barndom att jag redan vi 7 ålder upplevde obehag av att gå barfota. Vid 12 års ålder hade jag mina första joggingskor som skyddade mot pronering!

Om du inte tror på nåt av det jag säger så är det ditt val.
Men Nike tog fram sin Nike free serie då utövare vid Harvarduniversitetet inte vill använda de gratisskorna som fabriken skickade till dem. De ville hellre springa barfota.
Själv har jag pressat mitt personliga rekord med 3 minuter på 10 km sista två åren. Och detta utan systematisk löpträning. Jag bara springer. Nästa år ska jag träna systematisk och pressa mina tider än mer. Att jag sedan sluppit benhinneinflammation, achillesbesvär, vrickningar av fötter och knän är ju bara bonus. Ska avsluta med att publicera bilder av några skor som bara är vansinniga och alltför dyra.

cushioned som Asics kallar det. Och hur ska man springa i Nike/Adidas-skon där?

Skobranschen ber dig ju gärna byta ut dessa efter cirka 300 km eller nåt, eller hur?
Hur ofta ska man byta ut sin fot då?