Den fantastiska människokroppen

I mitt yrke möter jag ofta olika individers begränsningar. Uttryck som:
- Det går inte....
- Det är för svårt......
- Jag kan inte......

Dessa meningar (eller liknande) är ofta uttryck som jag får höra när människor står framför utmaningar som de hellre väljer att se som hinder.
Idag ska vi hellre se vad denna fantastiska kropp kan få till om man bara vill något tillräckligt mycket.
Människokroppen är ju som jag tidigare nämnt till för att användas, inte för att sitta och blogga vid en dator hela dagarna,på rumpan, eller liggandes i soffa med en fjärrkontroll i handen. Allt går, bara man vill det tillräckligt mycket.

Ibland chockas jag när jag hör helt fungerande människor uttrycka ord om hur omöjligt allt är.
I helgen såg jag en man som stakade sig genom Birken utan ben, i en sit-ski. UTAN ben! Han kunde minsann. Förr i tiden jobbade gravida kvinnor ute på risfältet ( i Kina i alla fall) fram till de skulle föda sitt barn. Min farfar och hans bröder rodde 5 mil ut i skärgården till ''sommarstugan'' som vi knappt orkar åka båt till. Vad gör då att vissa människor kan och vill använda kroppen om och om igen och når sina mål och tar fatt på nya utmaningar?

Jag skulle vilja trycka på mentala aspekter. Dock är jag ingen psykolog, så detta blir gissningar. Men allt i vårt liv handlar ju om mästring. Behärskar man något så ger det naturligtvis självförtroende och vilja att försöka sig på nya saker.

Kroppen är precis som ditt bankkonto, investerar du i den kan du göra rikliga uttag. Behandlar du den illa, så får du ta konsekvenserna av det. Men jag ska försöka att inte peka fingret mot alla som nonchalerar sitt eget välbefinnande i denna text. Men det är svårt när samma människor hellre klagar på sjukvården när de kommer i kontakt med läkare och sjukhus. Eller klagar till sin läkare för att de inte kan bli gravida på grund av övervikt. Jag kanske är blåögd, naiv och lyckligt lottad tycker du? När jag besökte min fastlege på tisdag så var det 5 år sedan sist jag var där. Inte har jag allergier, går på mediciner eller har kroniska problem. Inte går jag till kiropraktor var tredje vecka och ''knäcker upp'' heller.
Är jag lyckligt lottad eller vårdar jag min hälsa (både fysiskt och psykiskt)? Sug på den du...

Nu ska jag bara lovprisa kroppen vår, som kan göra så mycket om man bara vill:

- Bära ett foster i 9 månader och föda fantastiska välskapade barn.
- Åka skidlopp på 90 km som 15 000 människor gör varje söndag i mars.
- Cykla mellan Trondheim och Oslo.
- Ta av sig så mycket vikt från en kropp att det matchar en annans människas vikt. Och även klara av att bära den extra vikten.
- Cykla utan att hålla händerna på styret.
- Balansera på en lina mellan två skyskrapor
- Skotta snö
- Springa upp för alla trappor
- Lyfta en bil (när adrenalinet strömmar på)
- Rehabilitera skador över hela kroppen så att funktionssvikter normaliseras
- Springa i fatt en antilop och fälla den (jo, vi människor jagade antiloper på savannen ''back in the days'')
- Stå på händer
- Springa i ett tempo av 36 km/h
- Hoppa högre än ett fotbollsmål och längre än 9 meter.
- Lyfta några ton varje gång vi besöker gymmet.
- Rädda liv

formtoppning

Hej.

Idag ska ni få ett inblick i hur jag toppar formen fram mot Birkebeinerløpet nästa lördag. Formtoppningen är ju redan igång, så jag är sent ute, men det är kanske lite att lära i alla fall.
När det gäller att toppa formen bäst möjligt så är erfarenheten av att ha gjort det förut otroligt värdefullt. Fast....det är ju ingen hokus pokus, utan handlar mest om att träna på systematisk och förnuftigt efter din plan. Fast, det är ju skönt att stå på start och känna att det spritter i benen som på en Johan Olsson i toppform.

Så detta har jag varit igenom och ska igenom fram till nästa lördag.

Fredag 1 mars: 24 km tävling- stäcka ett i Stafettvasan.
Varför? För att tävling är bästa träning och ett relativt kort lopp 14 dagar innan har jag god erfarenhet av. Mer om test/tävling längre ner. Loppet blev genomfört OK, inte mer. 24 km lättstakat på 1:29 där de första 5 km var kö. Lite orolig för om mina skidor är bra nog för att göra jobbet på Birken (hoppas på kallt blåföre).

Lördag 2 mars: 12 km lugn skidåkning- restitutionspass med några fartdrag (kunde inte låta bli).

Söndag 3 mars: VILA

Måndag 4 mars: Pass 1: Styrke ben.  Pass 2: Intervall 30 min

Tisdag 5 mars: Pass 1: Styrka överkropp Pass 2: Skidåkning 30 km lugnt

Onsdag 6 mars: Intervall löpning 45 min. Intervallpyramid: 2-2-4-4-6-6-8-8 minuters drag med 90 sekunder mellan.

Tors 7 mars: Styrka helkropp+ rörlighetsträning (lite mer explosiva element i träningen)

Fredag 8 mars: VILA

Lördag 9 mars: Pass 1: Rörlighet  Pass 2: Skidåking maxfart 20 km Sognsvann- Kjelsås- Solemskogen- Tonsenhagen

Söndag 10 mars: Skidåkning långköring 3 timmar.

Måndag 11 mars: Pass 1: Styrka helkropp+ rörlighet Pass 2: Löping 30 min

Tisdag 12 mars: Skidåking fartlek 90 minuter

Onsdag 13 mars: VILA

Torsdag 14 mars. Löpning 20 min och rörlighet 25 min

Fredag 15 mars: Vila

Lördag 16 mars: Toppform?

Hur använder man dragremmar (drareimer) vid styrketräning?

Hade en trött kväll häromdagen då jag själv krånglade till det med remmar. Upplever att detta är en vanlig fråga på diverse träningsforum. Först och främst, ska man använda dragremmar vid marklyft eller andra övningar som är tunga för greppet?

Jag använder aldrig remmar, men då har jag troligen också tränat upp styrkan i greppet genom år av lyft. Dessutom ligger jag aldrig så nära max att greppet blir speciellt utmanat. Vi lägger den diskutionen död här. Så går vi hellre rakt på frågan:

- Hur använder man dragremmar?
Jag låter denna fina instruktionsvideon göra jobbet, så är det bara att gå hem och träna på detta också.

Varför sitter vi lata människor så mycket?

Under en resa bland illaluktande medresenärer (nej, det luktar inte alltid wunderbaum där) på linje 5:s t-banelinje reflekterade jag över varför man på liv och död måste sitta på t-banan, bilen, bussen och spårvagnen trångt och varmt. Sedan går ju de flesta pendlarna till ett jobb där man troligtvis sitter hela dagarna (och tar pauserna sina sittande framför datorn och Facebook?). För att sedan gå (nej!) hem och sätta sig och äta middag och sjunka ner i soffan några timmar.

Är den enda aktiviteten man har då när man tar några snabba (nåja) steg mot sittplatsen på tunnelbanan varje morgon och eftermiddag? Jag tycker ibland att jag sitter mycket, og då har jag ändå ett arbete där jag är uppe och går och står hela tiden. Jag är ganska så säker på att vi kan peka ut det framtida samhällets fiende nummer 1 här. STILLASITTANDET. (Där blev Sverigedemokraterna överraskade! De trodde ju det var något helt annat).

Så, ska vi se på riskerna med att sitta stilla?

Datorarbete innebär vanligtvis ett långvarigt stillasittande och brist på nödvändig kroppslig aktivitet. Av ett åttatimmars arbetspass sitter många sex-sju timmar, varav de flesta av dem vid datorn. I många datorintensiva yrken finns få andra arbetsuppgifter som bryter detta långvariga stillasittande.
Långvarigt kroppslig inaktivitet såsom vid ett stillasittande liv kan av flera skäl i längden medföra olika problem med hälsan och välbefinnandet. Man kan dela upp dessa i huvudsakligen tre grupper:

1. Effekter på rörelseorganen
   svaga muskler, skört skelett, dålig rörlighet, koordination och balans
2. Effekter på ämnesomsättningen och hjärtkärlsystemet
   övervikt, diabetes, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, hjärtkärlsjukdomar
3. Övriga effekter
   förstoppning/tarmfickor, cancer, bristande välbefinnande, ökad stresskänslighet

Många av effekterna av långvarig kroppslig inaktivitet tillhör de så kallade folksjukdomarna, det vill säga de är vanliga i stora delar av befolkningen, till exempel besvär från rörelseorganen, övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och cancer. De senare är också av medicinskt allvarlig art. Andelen i befolkningen med sådana sjukdomar har ökat under de senaste åren.
Många av hälsoproblemen av kroppslig inaktivitet kan förstärkas av samtidig långvarig stress. Stress ökar risken för till exempel hjärtkärlsjukdomar, diabetes, värk och smärta.
Tecknen på ohälsa kan förväntas dyka upp senare i livet efter mångårigt stillasittande. Alla drabbas inte, som tur är. Det är omöjligt att peka ut vem som kommer att drabbas och av vad. Besvär från till exempel rygg , nacke och skuldror kan däremot komma betydligt snabbare. Ibland redan efter några veckor/månader om även andra ogynnsamma förhållanden råder, till exempel olämpliga arbetsställningar till följd av illa anpassade möbler.
Andra förhållanden kan också öka eller minska risken. Rökning till exempel, ökar risken för skeletturkalkning och hjärt-kärlsjukdomar. Olämpliga kostvanor kan ytterligare öka risken för övervikt, förhöjda blodfetter och diabetes. Fysisk aktivitet, till exempel motionspass på arbetet eller under fritiden, kan å andra sidan minska risken för de flesta ovanstående ohälsofenomen och öka individens stresstålighet och välbefinnande.
Datoranvändningen startar i unga år. Många barn och ungdomar tillbringar många av dygnets timmar sittande i skolan och hemma framför dator eller TV. Många har ställt sig frågan om sådan långvarig inaktivitet under uppväxtåren är av särskilt stor risk för senare ohälsa. Det finns ännu inga säkra svar på den frågan. Frågan är om det är klokt att vänta på svaret eller om man behöver vidta åtgärder redan nu.
Det finns ännu idag inga studier som direkt kopplar datorarbete i sig till den ohälsa som beskrivs i detta kapitel. Men man bör kunna tillämpa allmänna kunskaper om sambandet mellan kroppslig inaktivitet och förhöjda risker för ohälsa. Riskerna kan emellertid förebyggas genom kroppslig 
aktivitet på arbetet och under fritiden.

Det ser inte så ljust ut nej. Och staten svarar med att dra in på skolgymnastiken (som ju bevisligen främjar inlärningen i skolan). Vad mer ska vi säga? Vad tänker du? Vilka medvetna val tar du?

Leker ditt barn och får utlopp för fantasin eller sitter de mest framför TV och dator redan i ung ålder?

 

6 helt nya veckors träning mot Birken

Hej.

I morgon startar jag min nya träningsplan med en total ledig träningsdag (nästan i alla fall).

Skidåkningen börjar så smått sitta. Nästa fas är att bli effektivare i min stakåkning.
Så fram till Thorleif Haugs minnelöp 3.e februari kommer jag att jobba lite med min teknik en hel del.
Hauern som den visst kallas fungerar som seedning till Birken (mitt stora mål). Kan dock bli aktuellt med ett seedningslopp till. Det ser du i planen nedanför. 6 nya veckor alltså. Styrketräningen går in i en fas där det mer eller mindre bara är underhåll som gäller. Försöka bevara det jag har. Synd att man måste jobba också......annars kunde jag tagit mig ändå större friheter.

Vecka 1:  14-20/1
Måndag: Vila, evt lätt löpning
Tisdag: Pass 1: Skidåkning- intervall 60 min Pass 2: YT MAX till skidsäsongen (instruktör grupptimme)
Onsdag: Pass 1: Styrke öerkropp Pass 2: Skidåkning långkörning- 120 minuter
Torsdag: Rörlighetsträning+ stakning teknik 45 min
Fredag: Styrke ben
Lördag: Vilodag
Söndag: Skidåkning, långtur/teknik cirka 240 min

Vecka 2: 21- 27/1
Måndag: Styrke skidspesifik.
Tisdag: Pass 1: Skidåkning intervall 75 min Pass 2: YT MAX
Onsdag: Skidåkning långkörning 120 min
Torsdag: Styrke helkropp/rölighetsträning
Fredag: LILLEHAMMER- Rolig skidåkning- 4 timmar (testa Birkenspåret)
Lördag: Styrke överkropp
Söndag: Pass1: Skidåkning- intervall 90min

Vecka 3: 28/1- 3/2
Måndag: Pass 1. Rörlighetsträning/styrke helkropp Pass 2: Intervall 30 min
Tisdag: YT max (instruktör)- skidåkning intervall 60 min
Onsdag: Styrke överkropp
Torsdag: Vila
Fredag: Lugn skidåkning 90 min
Lördag: Vila
Söndag: Thorleif Haugs minnelöp (tävling!) Under 3 timmar på 4 km resultat.

Vecka 4: 4- 10/2
Måndag: Rörlighetsträning- restitutionsträning 60 min (cykel/simning)
Tisdag: Pass 1: Skidåkning rolig 60 min/teknik Pass 2: YT MAX
Onsdag: Skidåkning långköring, 150 minuter
Torsdag: YT MAX- Ben styrka
Fredag: VILA
Lördag: VILA
Söndag: VILA

Vecka 5: 11- 17/2
Måndag: Styrka helkropp + löpning 30 min
Tisdag: Pass 1: Skidåkning 75 min (intervall 4x 6 min) Pass 2: YT MAX
Onsdag: Skidor långkörning/ pass 2 styrka helkropp/rörlighet
Torsdag: Fartlek skidåkning 75 min.
Fredag: Vila
Lördag: Grenaderen? 90 km genom Oslomarka
Söndag: Restitution 45 minuter. Cykel/simning

Vecka 6: 18- 24/2
Måndag: Pass 1: Styrke överkropp Pass 2: Löpning 30 min
Tisdag: Skidåkning 75 min. Rolig.
Onsdag: Styrke ben+rörlighet
Torsdag: Skidåkning långköring- 150 minuter
Fredag: Vila
Lördag:  Skidåkning långtur- minimum 150 minuter
Söndag: Dito

Efter detta träningsprogrammet är det lov att vara sliten och nöjd. För att använda en sliten fras när planen ligger klar. JUST DO IT!

6 nya träningsveckor- här är min plan

Hejsan.

Ni ser mina 6 tidigare veckor i mitt förra inlägg. Mellannöjd är en god beskrivning av en utvärdering.
Vi plussar först:

Förbättrad rörlighet och några löpssteg tagna i träningsperioden.
Bra variation och tidseffektiva pass har gått bra.
Styrkan i ben är också förbättrad.
Inga bakslag för kroppen.

Minus:
För få långa pass- tidsprioriteringar
Lite för lite kvalite på intervallerna (men det hämtar jag in på snö).
Lite yoga

Så 6 nya veckor- nu med förhoppning om mer snö (det lyser ju redan vitt) och mer skidåkning.
Tar med mig samma styrkeövningar i programmet.
Ben: Knäböj- Rak marklyft- Utfall- Lårcurl och tåhäv (droppar 4 och 5 vid helkroppspass)
Överkropp: Pull-ups- stående rodd- Dips- Push-ups i redcord- omvända flies (droppar 4 och 5 vid helkroppspass). Annars är jag anmäld till Thorleif Haugs minnelöp (som seedning till Birken) och ska på eget träningsläger på Lillehammer sista helgen i januari. Yogan går nu bort för egen rörlighetsträning. Då jag har svårt att passa in yogatimmar i min agenda.

3- 9/12
Måndag: Pass 1:  Maxstyrka ben Pass 2: Intervall löpande (lite tillbakahåll).
Tisdag: Långtur gående/löpande, 2-3 timmar och rörlighetsträning.
Onsdag: Rörlighetsträning
Torsdag: Intervall stakning 30 minuter. Pyramid. 1 min- 2 min- 3- 4- 5- 4- 3- 2-1. Maxstyrka överkropp
Fredag: Långköring löpning 3 timmar.
Lördag: Skidåkning 3 timmar
Söndag: Vila

10- 16/12
Måndag: Styrke ben och intervall löpande
Tisdag: Shape styrke overkropp + rörlighet. Shapetimme vill säga träning för mage/rygg.
Onsdag: Intervall stakning. 30 min med 45-15 gånger 16 stk.
Torsdag: Maxstyrke bein
Fredag: Lugn långkörning 2 timmar- på ski
Lördag: Vila
Söndag: Økt 1: Maxstyrka överkropp+ rörlighet- skidåkning 2 timmar

17- 23/12
Måndag: Rörlighet+ corestyrke- Löpning 15 min
Tisdag: Lugn långkörning (skidor?) Teknik- utan stavar
Onsdag: Maxstyrka ben+ rörlighet
Torsdag: Intervall skidor.
Fredag: vila
Lördag: sjuk
Söndag: sjuk

24- 30/12 SVERIGE
Måndag: Vila (julafton)
Tisdag: Coreträning 45 min
Onsdag: Skidåkning långköring lugnt 12 km (minus 16 grader Celsius)
Torsdag: Skidåkning lugnt 12 km
Fredag: Skidåkning 7 km
Lördag: Simning 45 min
Söndag: Skidåkning 6 km teknikträning

31/12- 6/1
Måndag: Coreträning, styrke ben
Tisdag: YT MAX, Shape (60 min)+ Skidåkning 60 min
Onsdag: Maxstyrka helkropp
Torsdag: Skidåkning- långkörning 2,5 timme
Fredag: Skidåkning- långkörning 4 timmar
Lördag: Rörlighet/styrke 50 min
Söndag: Skidåkning teknikk, fartlek/ rörlighetsträning

7/1- 13/1
Måndag: Pass 1: Rörlighet+ styrke 45 min Pass 2: intervall 30 min
Tisdag: YT max till skisesongen
Onsdag: Skidor långkörning- 40 km
Torsdag: Rörlighetsträning+ styrka ben. Pass 2: Intervall 30 min
Fredag: Skidåkning 2 timmer
Lördag: Skidåkning 2,5 timmar
Söndag: Styrke överkropp+ intervall skidor. 30 min


Nu gäller det bara att prioritera riktigt i förhållande till planen.
Wish me luck!

Längdskidåkning är tråkigt?

Näääää säger jag... Så här kul och fint kan det vara!