Oslos bratteste- så var det!

Efter ett år där min kropp skadat sig till stor smärta vid stora ansträngningar som Holmenkollstafetten, och där jag inte kunnat delta på Grefsenkollen opp eller Stockholms brantaste så var det med mer lättnad än glädje jag idag genomförde Oslos bratteste i en miserabel och lerig slalombacke. Innan starten fastnade jag i en intressant skolös diskution med denna mannen. Uppvärmningen blev si som så......

Hur var min och alla andras resa då? Dom andra måste nästan svara själva..
Jag har ju tidigare skrivit om vad man kunde förvänta och slaktade då banan. Dessvärre var den ännu sämre idag, och vi som deltog badade i lera upp till vaderna. Jag anslår att jag själv tappade 90 sekunder på att forcera lera i partier som jag löpte genom i fjol. Värsta branterna i Wyllerløypa bestod av bäckar, grov sten och lera som jag menar att min systerdotter älskar att gegga med.

På fötterna hade jag mina Fivefingers med tillnamnet Spyridon. Fivefingers mudwrestling eller skruvdobb finns fortfarande inte i butiken. Kroppen fungerade i år igen (trots max 20 löpturer sedan maj), mellanpartiet flög jag såsom i fjol också i år fram (så var känslan i alla fall), med högt buren kropp, med en framfot som träffade backen först och säkrade mig ett bra steg med högt höftparti. Andra löpare såg bara ett svart streck och mina lysgröna kompressionssleeves. Nåja.....Låt oss inte överdriva! Slutet var brutalt, och krokig som en nittioåring i kroppen forcerade jag sista backen upp mot Tryvannstornet.

Ska man tro på min pulsklocka, och det ska man väl på vissa områden,(?) så har jag registrerat en ny maxpuls och gjorde av med 540 kcal under mina knappa 23 minuter upp. Lite efterförbränning måste jag nog räkna in där om jag ska vara ärlig. Kvällen går åt till att hosta högt, men i morgen blir det en ett återhämtningspass i Fivefingers eller Vivo Barefoot sko. Så börjar tankarna om nästa år formera sig.
Dessa tankarna går via Nøklevann rundt nästa helg och en bra skidsäsong mot hela rundan på Holmenkollstafetten i mai, vidare till Grefsenkollen opp till ett halvmaraton i Oslo nästa september. Så avrundar man året med under 20 minuter upp en förbättrad Wyllerløypa? Har allierat mig med en löpshäst, så 20 minuter blir det! Alla ska genomforas mer eller mindre barfota, då jag sedan Fivefingers introducerades för mig för 16 månader har upplevt noll besvär med inflammation i benhinnor, achilles eller problem med mitt idrottsinvalida artrosknä. How about that?

P.S Inlägget uppdateras med bilder när jag har dessa i mina händer (eller i min dator).

Born to run säger jag bara.....